LESSON LXXX: Irregular Verbs in MI (continued), ἵημι, κεῖμαι, ἧμαι.
The Conjugation of ἵημι, send, κεῖμαι, lie, and
κάθημαι, sit,
732. Learn the conjugation of ἵημι, send, κεῖμαι, lie, and
κάθημαι, sit,.
Present Active Indicative of ἵημι, send |
First Person Singular | ἴημι |
Second Person Singular | ἴης |
Third Person Singular | ἴησι |
Second Person Dual | ἴετον |
Third Person Dual | ἴετον |
First Person Plural | ἴεμεν |
Second Person Plural | ἴετε |
Third Person Plural | ἱᾶσι |
Present Middle and Passive Indicative of ἵημι, send |
First Person Singular | ἴεμαι |
Second Person Singular | ἴεσαι |
Third Person Singular | ἴεται |
Second Person Dual | ἴεσθον |
Third Person Dual | ἴεσθον |
First Person Plural | ἱέμεθα |
Second Person Plural | ἴεσθε |
Third Person Plural | ἴενται |
Imperfect Active Indicative of ἵημι, send |
First Person Singular | ἴην |
Second Person Singular | ἴεις |
Third Person Singular | ἴει |
Second Person Dual | ἴετον |
Third Person Dual | ἱέτην |
First Person Plural | ἴεμεν |
Second Person Plural | ἴετε |
Third Person Plural | ἴεσαν |
Imperfect Middle and Passive Indicative of ἵημι, send |
First Person Singular | ἱέμην |
Second Person Singular | ἴεσο |
Third Person Singular | ἴετο |
Second Person Dual | ἴεσθον |
Third Person Dual | ἱέσθην |
First Person Plural | ἱέμεθα |
Second Person Plural | εἷτε |
Third Person Plural | ἴεντο |
Present Middle and Passive Indicative of κεῖμαι, lie, |
First Person Singular | κεῖμαι |
Second Person Singular | κεῖσαι |
Third Person Singular | κεῖται |
Second Person Dual | κεῖσθον |
Third Person Dual | κεῖσθον |
First Person Plural | κείμεθα |
Second Person Plural | κεῖσθε |
Third Person Plural | κεῖνται |
Imperfect Middle and Passive Indicative of κεῖμαι, lie, |
First Person Singular | ἐκείμην |
Second Person Singular | ἔκεισο |
Third Person Singular | ἔκειτο |
Second Person Dual | ἔκεισθον |
Third Person Dual | ἐκείσθην |
First Person Plural | ἐκείμεθα |
Second Person Plural | ἔκεισθε |
Third Person Plural | ἔκειντο |
Present Middle and Passive Indicative of κάθημαι, sit, |
First Person Singular | κάθημαι |
Second Person Singular | κάθησαι |
Third Person Singular | κάθηται |
Second Person Dual | κάθησθον |
Third Person Dual | κάθησθον |
First Person Plural | καθήμεθα |
Second Person Plural | κάθησθε |
Third Person Plural | κάθηνται |
Imperfect Middle and Passive Indicative of κάθημαι, sit, |
First Person Singular | ἐκαθήμην or καθήμην |
Second Person Singular | ἐκάθησο or καθῆσο |
Third Person Singular | ἐκάθητο or καθῆστο |
Second Person Dual | ἐκάθησθον or καθῆσθον |
Third Person Dual | ἐκαθήσθην or καθήσθην |
First Person Plural | ἐκαθήμεθα or καθήμεθα |
Second Person Plural | ἐκάθησθε or καθῆσθε |
Third Person Plural | ἐκάθηντο or καθῆντο |
733. VOCABULARY.
Ἀθηναῖος, ᾱ, ον | from Athens, Athenian. |
ἁμαρτάνω (ἁμαρτ), ἁμαρτήσομαι, ἥμαρτον, ἡμάρτηκα, ἡμάρτημαι, ἡμαρτήθην | miss the mark, miss, err, do wrong. |
ἀφ-ίημι | send away, let go or depart. |
δι-ελαύνω | drive or ride through. |
ἐπί-κειμαι | lie upon, attack. |
ἵημι (ἑ), ἥσω, ἧκα, εἷκα, εἷμαι, εἵθην | send, throw, hurl at; mid., rush, charge. |
κάθ-ημαι (ἡσ) | sit down, be seated, sit. |
κεῖμαι, κείσομαι | lie, be laid, lie dead, be situated. |
λίθος, ου, ό | stone. |
προ-ίημι | send forth; mid., give oneself up, entrust, surrender, abandon. |
734. READ ALOUD AND TRANSLATE:
1. ἐπὶ τοῦ ἅρματος καθήμενος Κῦρος τὴν πορείᾱν ἐποιεῖτο. |
2. τοῖς διαβαίνουσιν1 ἐπικείσονται· οἱ πολέμιοι ὄπισθεν. |
3. ἔνθα δὴ λοχᾱγός τις Ἀθηναῖος αὐτοὺς ἐκέλευσεν ἀφῑέναι ἑαυτόν. |
4. οὗτοι δέ, ὅτι οὐκ ἤθελε Κῦρος τοὺς φεύγοντας προέσθαι, ἐφοβοῦντο αὐτόν. |
5. οὐκ ἄξιόν ἐστι βασιλεῖ ἀφεῖναι τοὺς ἐφ᾿ ἑαυτὸν στρατευσαμένους. |
6. κράτιστον ἡμῖν ἵεσθαι ὡς τάχιστα ἐπὶ τὸ ἄκρον. |
7. ἐντεῦθεν ἐπορεύθησαν πρὸς τεῖχος ἔρημον μέγα. |
8. τῶν δὲ Μένωνος στρατιωτῶν ξύλα σχίζων τις, ὡς εἶδε Κλέαρχον διελαύνοντα, ἵησι τῇ ἀξίνῃ·2 καὶ οὗτος μὲν αὐτοῦ3 ἥμαρτεν· ἄλλος δὲ λίθῳ4 καὶ ἄλλος, εἶτα πολλοί, κραυγῆς γενομένης. |
NOTES.—1 The dative follows ἐπικείσονται (865).—2 Dative of instrument
(866).—3 The genitive follows verbs signifying to hit or miss (845).
—4 Sc. ἵησι.—5 εἰπών.
736. Cyrus attacks the King in Person, and is slain.
ὡς δ᾿ ἡ τροπὴ ἐγένετο, διασπείρονται καὶ οἱ Κύρου
ἑξακόσιοι εἰς τὸ διώκειν ὁρμήσαντες, πλὴν πάνυ ὀλίγοι
ἀμφ᾿ αὐτὸν κατελείφθησαν. σὺν τούτοις δὲ ὢν καθορᾷ
βασιλέᾱ καὶ τὸ ἀμφ᾿ ἐκεῖνον στῖφος· καὶ εἰπών, “Τὸν
ἄνδρα ὁρῶ,” ἵετο ἐπ᾿ αὐτὸν καὶ παίει κατὰ τὸ στέρνον
καὶ τιτρώσκει διὰ τοῦ θώρᾱκος· παίοντα δ᾿ αὐτὸν ἀκοντίζει
τις παλτῷ ὑπὸ τὸν ὀφθαλμὸν βιαίως. καὶ ἐνταῦθα
ἐμάχοντο καὶ βασιλεὺς καὶ Κῦρος καὶ οἱ ἀμφ᾿ αὐτοὺς
ὑπὲρ ἑκατέρου· καὶ τῶν μὲν ἀμφὶ βασιλέᾱ ἀπέθνῃσκον
πολλοί, Κῦρος δὲ αὐτὸς ἀπέθανε καὶ ὀκτὼ οἱ ἄριστοι τῶν
περὶ αὐτὸν ἔκειντο ἐπ᾿ αὐτῷ. οὕτως οὖν ἐτελεύτησε
Κῦρος, ἀνὴρ ὢν Περσῶν τῶν μετὰ Κῦρον τὸν ἀρχαῖον
γενομένων βασιλικώτατός τε καὶ ἄρχειν ἀξιώτατος.
NOTES.— 2. εἰς τὸ διώκειν: in pursuit. cf. 674, 8.—πλήν: here a conjunction,
except.—4. στῖφος: the king’s immediate attendants, who now rallied
round him in a compact body (στῖφος) for his protection.—6. αὐτόν:
i.e. Cyrus.—12. Περσῶν . . . γενομένων: the Persians meant are those of
the royal line born (γενομένων) after the time of Cyrus the Great.
REVIEW AND PRACTICE: